Leise rieselt der Schnee

Ute faller snön oavbrutet och det gör mig bara mer taggad för julen. Jag inser att det fortfarande är miljoner grejer som måste göras, men att få ge sig hän åt julen gör att man för en stund kan skingra tankarna.

Än så länge har jag inte bakat något österrikiskt, men jag letar febrilt efter ett recept på mjuk pepparkaka i mormors receptbank. Mamma minns att mormor alltid gjorde den till jul. Jag har inte hittat receptet än, så vi får se om det blir någon mjuk pepparkaka i år.

Tills dess bjuder jag på Saffransbiskotti och Snickers. Perfekt Mitbringsel!


Saffransbiskotti:

80 g malda mandlar
40 g grovhackade mandlar
2 dl socker
1 g saffran
1 tsk salt
2 ägg
4-5 dl mjöl
1 tsk bakpulver

Blanda mandel, socker, stött saffran, salt och ägg. Rör samman och blanda i mjölet (med iblandat bakpulver) undan för undan. Jobba till en smidig deg och rulla ut till tre långa korvar. Lägg på smord plåt och pensla med äggvita. Grädda ca 20 minuter i 180 grader. Sänk ugnen till 100 grader. Ta ut och skär dem till små skorpor och ställ in i ugnen igen. Låt dem torka till i ca 40 minuter.

Klart!




Snickers
 
350 g jordnötssmör
2 dl sirap
9 dl corn flakes
200 g mörk choklad

Smula sönder corn flakes i en bunke. Värm upp jordnötssmör och sirap, det ska ej koka. Blanda ner smeten i de krossade corn flakes och rör samman. Bred ut på en bakplåt med bakplåtspapper. Smält chokladen över vattenbad och bred ut över corn flakes-blandningen. Ställ kallt. Skär den kalla "rutan" i mindre bitar. 

 Klart! Nu kan du gå iväg på glöggfest och ha med dig hemmagjorda gåvor som dessutom går att äta!

Kalastider

Jag nämnde tidigare att alla puréer här hemma skänker mig inspiration till vidareutveckling. Nu när kalastiden har inträtt i familjens årsschema så behövs det bakas en hel del och här har puréerna fått hjälpa till.

Cupcaketrenden har ju hängt i ett tag nu, men det tar alltid lite längre tid för mig innan jag har fattat tjusningen med vissa trender och när jag väl fattat så är fenomenet ganska blasé. Det gör mig inget! Jag har gjort cupcakes och till min smörkräm använde jag mig av mangopuré för både smaken och färgens skull. På så vis slipper man undan alla konstgjorda färger, vilket ju alltid känns bra i mammahjärtat.

Så här gjorde jag:

Muffinbasen:

100 g smör
2 ägg
3 dl socker
1 tsk malen kardemumma
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 dl mjölk

Vispa ägg och socker så det blir fluffigt. Tillsätt det smälta smöret (som vid det här laget ska vara svalt). Tillsätt de torra ingredienserna och tillsätt mjölken i slutet. Häll upp i muffinformar. Grädda  ca 15 minuter i 175° (varmluft).

Smörkrämen:

50 g smör
1 msk mangopuré (finns att köpa på barnmatsavdelningen i mataffärerna)
1 msk florsocker

Vispa det rumstempererade med de andra ingredienserna och spritsa ut på dina avsvalnade muffins!

Kirschkuchen

Det bakas för fullt i huset! Denna gång har jag bakat med körsbär. Jag börjar själv tycka att det tjatas lite väl mycket om körsbär i min blogg, men bara för det tar vi i från tårna och bakar en Sandkuchen med körsbär. Om du har läst mina tidigare blogginlägg så kanske du känner igen denna kakbas. Det är ett recept från mammas urgamla hemkunskapsbok som jag tidigare använt för att baka med plommon. Nu var det körsbärens tur.

Jag upprepar receptet till Sandmasse:

1 ägg
50 g mjöl
50 g smör eller margarin
50 g socker
1 knivsudd bakpulver

Detta recept multiplicerade jag med fem för att fylla en plåt, men det hade nog blivit bättre om jag gjort lite mer smet... Så använde jag 400 g urkärnade och delade körsbär.

Smält smöret och vispa ihop ägg och socker. Vispa ner smöret som har fått svalna lite och blanda sedan ner resten av ingredienserna. Häll smeten i en bröad form och sprid ut bären ovanpå. Grädda i 180 grader tills kakan får fin färg och inte kladdar.

Mammas tips här är att dela på äggen och vispa äggvitorna för sig till hårt skum och sedan blanda ihop med resten av smeten. På så vis får man en fluffigare kaka. Själv följde jag mammas tips, men lyckades att krossa ett ägg totalt, vilket gjorde att jag fick äggula bland resten av äggvitorna. Inte bra. Men är man lite mer försiktig så blir det nog bra!

Mohnkuchen

Nu när jag har fått vallmo så måste det ju genast användas! När goda vänner kom hem till oss och försåg oss med god mat passade jag på att rota fram Marias goda recept på vallmokaka. Kakan fungerar egentligen som en bas och kan användas på en drös olika vis. Smält mörk choklad eller gör en creamcheesesmet som topping eller använd den som en bas för en tårta. Det går att variera denna kaka i oändlighet!

Marias recept är egentligen byggt på ett koppsystem, men jag tror att jag har omvandlat det på egen hand. Det var så länge sen jag skrev receptet i min receptbok, så jag minns inte längre. Med dessa mått får du i alla fall en kaka som är lagom för åtta till tio personer.

Gör så här:

3 ägg
2, 5 dl socker
2,5 dl krossad vallmo (svart)
2,5 dl mjöl
2,5 dl naturell yoghurt
1,25 dl rapsolja
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker

Vispa ägg och socker poröst. Blanda de torra ingredienserna och vispa ner blandningen i äggsmeten. Blanda i resten av ingredienserna och häll smeten i en bröad form. Grädda i 180 grader i ca 30min.

Till kakan serverade jag vispad grädde och urkärnade körsbär. Man kan inte få nog av dessa underbara bär!

Söt påskkrans

Till påsk kan den enklaste vetekrans piffas upp med lite rar dekoration. Med rar dekoration menar jag självklart vackert färgade påskägg. Dessa påskkransar har en given plats i den österrikiska påsken och finns både som matkransar och som sötebrödskransar. Denna gång fick det bli en sötebrödskrans.

Min kardemummadeg stod under jäsningen när jag febrilt letade efter den inhandlade äggfärgen. Har ni läst mitt tidigare inlägg om äggfärgning vet ni att det första försöket inte gick som det var tänkt. Detta hade jag tänkt åtgärda med ägg färgade med riktig äggfärg som ska skänka äggen hysteriskt starka färger och intressanta extraämnen som ingen kan uttala. Med min sedvanliga tur hittade jag självklart inte färgen och jag fick helt enkelt nöja mig med mina brunfärgade ägg. Jag är helt övertygad om att kransen hade blivit vackrare med lite mer färglada ägg. Gyllenbrunt vetebröd tillsammans med gyllenbruna ägg är inte särskilt spännande.

Så här gjorde jag min påskkrans:

Som bas valde jag ett grundrecept på kardemummadeg
150 gram smör
5 dl mjölk
50 gram jäst
1/2 tsk salt
1 1/2 dl socker
2 tsk malen kardemumma
1 ägg
ca 1 1/2 l mjöl


1 ägg för att pensla innan gräddning.


Smält smöret i en kastrull och tillsätt mjölken när smöret smält. Smula jäst i en bunke och häll på lite av smör- och mjölkblandningen och rör ut jästen. Kom ihåg att vätskan ska vara fingervarm! Häll på resten av vätskan och blanda ner socker, salt och kardemumma. Vispa upp ett ägg och blanda ner. Blanda sedan ner hälften av mjölet och rör runt kraftigt. Jobba sedan ner mjölet undan för undan tills degen blir smidig och släpper från bunkens kanter. Spar lite mjöl tills när degen ska bearbetas. Låt degen jäsa i 30 - 40 minuter. 



Stjälp degen på en en bra arbetsyta och jobba degen smidig. Dela degen i två bitar. Varje bit ska sedan bli tre bitar som du rullar ut till långa korvar. På så vis får du två kransar. Fläta korvarna och bind ihop. För att kunna lägga ut ägg på kransen flätade jag in fyra äggkoppar i keramik. Dessa hål blev dock lite väl stora, så något mindre, runt objekt skulle kunna passa bättre. Använd din fantasi!  Låt jäsa ca 10 minuter till och pensla sedan kransen med uppvispat ägg. Grädda i nedre delen av ugnen i 175 grader (varmluft) ca 20 minuter.



Till min krans gjorde jag en kristyr gjord på fluorsocker och pressad apelsin. Apelsinsmaken gjorde sig väldigt bra! Däremot höftade jag (som vanligt), vilket resulterade i en allt för rinnig kristyr som blev genomskinlig istället för att lägga sig som ett vitt täcke över kransen. Med lite mer fluorsocker hade det blivit bättre. Testa dig fram! Använd gärna mycket kristyr med tanke på att kransen är utan fyllning.

Jag känner att jag måste revanschera! Det kommer bilder på nya kransar, vill jag lova!

Vanillekipferl, Vaniljhorn

Advent, advent. Ein lichtlein brennt...

För de som inte är tyskspråkiga kan jag bara meddela att ett ljus brinner (vilket får ni räkna ut själva) och att julstämningen är på topp!

Ett alldeles lagom julpyssel är att baka småkakan Vanillekipferln. De är fantastiskt enkla att göra, de smakar gott och så är de är söta, små juldekorationer! I Österrike är detta ett givet inslag i julmyset. Mamma och pappas vännina Maria gör de godaste Vanillekipferln. Hennes hemlighet är att låta kakorna "ligga till sig" lite. Det gör inget om kakorna inte är nybakade, de är till och med godare om de inte är det. Med andra ord kan du börja ditt julbak tidigt! Dessvärre hittade jag inte Marias recept, men i mormors receptbok fanns receptet på Vanillekipferln prydligt utklippt och inklistrat. Mormors receptbok är väl använd, vilket syns på fläckarna som nu har fått fler fläckkompisar.

  Som vanligt är receptet måttangivet i gram, så min nya bästa vän, vågen, fick rotas fram.





Recept på Vanillekipferl:

240 gram mjöl

180 gram smör

60 gram strösocker

100 gram malda mandlar

Vaniljsocker och florsocker

Skiva ner smöret i mjölet och arbeta ihop. Blanda socker och malda mandlar som du sedan arbetar ner i resten av degen. Jag och sonen skållade mandlarna innan jag körde dem i en mixer. Man behöver verkligen inte skålla dem, men jag tycker att kakorna blir finare om man avlägsnar skalen. När degen är slät och fin är det dags att forma degen till små krokar, vilket tar lite tid, men har du tålamod så blir det riktigt fint.   Lägg krokarna på en osmord plåt och grädda dem i 180° tills kakorna får en fin gul färg. Grädda dem inte för länge. Då blir de spröda och går lätt sönder.

  När vänd kakorna i vanilj- och florsockerblandningen medan de fortfarande är lite varma.

Själv tyckte jag att jag var smart när jag gjorde dubbel sats av degen. Efter halva degen var jag lagom less och hade hunnit ångra mig tio gånger om. Det var då jag kom fram till att man gör kakorna riktigt små så att folk ska skämmas lite när de är inne på sin femte, trots att fem små kakor är lika mycket som en normalstor kaka. Kanske lite överdrivet, men de kändes väldigt små när jag rullade närmare 180 småkakor....

Men nu är det bara att avnjuta kakorna och kom ihåg att de är som godast om några dagar!

Konsumenttest, Hasselnötsstjärnor

I morgon är det första advent och när man ser sig omkring jobbar alla för att komma i rätt stämning. Dessvärre kan ju all stress kring jul orsaka en julovilja och den där julkänslan infinner sig aldrig, kanske just för att man stressar så mycket. Det behöver inte alltid vara top of the line. Det går att fuska. Jag älskar att fuska. Denna gång fuskade jag på Lidl.

För mig räcker det med en lite sväng på Lidl för att känna att julen är kring hörnet. Den österrikiska julen. Det finns så otroligt mycket krimskrams att kika och klämma på. Det är långt ifrån allt som man vill ta med sig hem, men jag minns min mormor vars största hobby var att fynda billigt krimskrams. Affärer som dessa var hennes passion. Denna gången fastnade jag för sötsaker och köpte hem julkakor, för att skjuta upp julbaket en aningen och för att först komma till rätta i familjens nya kök. Favorina Hasselnötsstjärnor fick därför följa med hem.

Konsumenttestets resultat:

När nära och kära vänner kom över på lite kvällsfika fick kakorna också komma fram. De små hasselnötsstjärnorna smakade just som tyska/österrikiska småkakor brukar göra, så för mig var det en behaglig känsla som bredde ut sig i magen. Sonen älskade kakorna och ratade till och med de givna ballerinakexen, vilket säger en hel del. Mannen och hans barndomsvän D-man var däremot inte lika imponerade och D undrade om hade spruttat tandkräm på kakorna. Man torde tro att D-mannens tandkräm inte är som alla andras. 

Helt okej enligt mig, suveräna enligt sonen och nja enligt mannen och D-mannen.

Österrikisk Plommonkaka

Den här kakan är egentligen inget bakverk som jag associerar med mina stunder i Österrike. Det är snarare kakan som mamma bakade på hösten och som blev ett inslag i eftermiddagsmys med mamma. Hemma hos oss skulle kakan alltid ätas till en kopp te. Så en kopp kaffe till denna kaka känns som en hädelse.

Kakan är otroligt smidig att göra och receptet är lätt att komma ihåg! Jag utgår från ett recept ur mammas hemkunskapsbok som smidigt går att anpassa efter önskad mängd.

Sandmasse:
1 ägg
50 gram smör/margarin
50 gram socker
50 gram mjöl
1 knivsudd bakpulver (tja, det är ju ett recept från 47, så lite speciellt ska det ju vara)


Smält smöret och låt det svalna. Vispa smör och socker poröst. Tillsätt ett ägg i taget under tiden som du vispar (ja, jag kan faktiskt knäcka ett ägg med enbart en hand. Träna du med, så blir det smidigare när du bakar). Blanda ihop mjöl och bakpulver och vispa ihop det med smeten. Häll upp i en bröad form. Grädda i nedre delen av ugnen i 180° i cirka 40 minuter. 


Till en plåt som är 23x32 cm tog jag grundreceptet x 4 och delade 10 mogna plommon. På så vis får man 20 kakbitar. Dela kakan i mindre bitar när den har svalnat och sikta florsocker över dina plommonkakor.