Österrikeresan- Vielen dank an Mama und Papa!

Det var nio år sen sist jag besökte mitt kära Österrike, vilket i min värld är alldeles för länge sedan. När mor fyllde 60 bjöd hon in oss på en resa till Steiermark i Österrike, som bjöd på vackra vyer och god mat. Det vore verkligen skamligt om jag inte passade på att dela med mig av de kulinariska upplevelserna.

För mina barn var Österrike en sagas värld- något som mamma bara pratade om. Vi hade länge avvaktat resan till Österrike eftersom vi var rädda att den långa bilresan skulle bli låååång skrik- och gnällresa. Mannen och jag blev bevisade motsatsen när två små gossar härdade ut fyra långa dagar i bilen (två ner och två hem). I södra Tyskland undrade äldste sonen om han inte skulle få se några berg snart. Jag kommer aldrig glömma hans stumma beundran när han såg de molnbeklädda bergen och menade att han aldrig sett nåt så vackert. Gång på gång blev vi överbeträffade när vi åkte mellan berg och bergssjöar i Steiermark!

Huset mina föräldrar hyrt låg idylliskt högt uppe bland bergen, nära till vandringsleder, trevliga restauranger och andra spännande utflyktsmål. Ena dagen besökte vi den turisttäta stadenHallstatt i  Salzkammergut. Staden var en viktig stad på grund av det naturliga saltet som blev en viktig handelsvara. Här var det möjligt att med en bergsbana komma upp till saltgrottorna, men vi nöjde oss med att spatsera i den vackra stadskärnan. Det räckte gott och väl att titta på de vackra husen och se hur molnen steg upp för bergen. Jag kan varmt rekommendera ett besök till denna vackra stad, men räkna med många turister. Många.

När vi inte lekte stadsturister, lekte vi istället vandrare. Alldeles intill låg det massiva berget Grimming. Jag bör nog inflika att man upplevde att det låg alldeles intill eftersom det var ett pampigt berg. När man började vandra mot berget upptäckte vi att det var långt till Grimmingen. Istället tog vi den lilla bergsknallen som tornade upp sig innan Grimming. Att kalla det för bergsknalle kändes plötsligt helt fel när vi klättrade uppför. Vissa partier var stegbeklädda för att möjliggöra en uppstigning. Väl uppe med darrande ben väntade en magnifik utsikt och maxad svindelkänsla. Vissa av oss tryckte sig mot de betryggande trädstammarna för att inte behöva titta rakt ner i närmsta dal. "Herrgott, die Welt ist schön" stämmer helt in på denna vy.

 

Vid nedstigningen belönades vi av den bästa restaurangen med den vackraste utsikten och helt klart den bästa maten! För dig som ska besöka Österrike vill jag här understryka att ett besök till

Gasthof Dachsteinblick är värt ett besök.

Kaspressknödelsuppe

Kycklingfilé panerad i Kürbiskärnor

Lauchcremesuppe

Mohntopfenkuchen

Schweinsbraten med Semmelknödln och Sauerkraut

När vi skulle åka hemåt igen var det en nödvändighet att besöka flertalet affärer för att tillgodose årets behov av Österrikiska varor. Jag misstänker att jag har handlat alldeles för lite, men det ger mig en anledning till att åka tillbaka till Österrike. Något som vi alla i familjen är rörande överens om!




Tusen tack kära mor och far att ni bjöd in oss till denna resa och att vi fick möjligheten att avnjuta en vecka tillsammans!

Konsumenttest, Hasselnötsstjärnor

I morgon är det första advent och när man ser sig omkring jobbar alla för att komma i rätt stämning. Dessvärre kan ju all stress kring jul orsaka en julovilja och den där julkänslan infinner sig aldrig, kanske just för att man stressar så mycket. Det behöver inte alltid vara top of the line. Det går att fuska. Jag älskar att fuska. Denna gång fuskade jag på Lidl.

För mig räcker det med en lite sväng på Lidl för att känna att julen är kring hörnet. Den österrikiska julen. Det finns så otroligt mycket krimskrams att kika och klämma på. Det är långt ifrån allt som man vill ta med sig hem, men jag minns min mormor vars största hobby var att fynda billigt krimskrams. Affärer som dessa var hennes passion. Denna gången fastnade jag för sötsaker och köpte hem julkakor, för att skjuta upp julbaket en aningen och för att först komma till rätta i familjens nya kök. Favorina Hasselnötsstjärnor fick därför följa med hem.

Konsumenttestets resultat:

När nära och kära vänner kom över på lite kvällsfika fick kakorna också komma fram. De små hasselnötsstjärnorna smakade just som tyska/österrikiska småkakor brukar göra, så för mig var det en behaglig känsla som bredde ut sig i magen. Sonen älskade kakorna och ratade till och med de givna ballerinakexen, vilket säger en hel del. Mannen och hans barndomsvän D-man var däremot inte lika imponerade och D undrade om hade spruttat tandkräm på kakorna. Man torde tro att D-mannens tandkräm inte är som alla andras. 

Helt okej enligt mig, suveräna enligt sonen och nja enligt mannen och D-mannen.

Ombyggnationen

Innanför den fladdrande plastgardinen

För er som kikat in och läst mina inlägg har kanske märkt att det inte har hänt så mycket här på väldigt länge. Min inspiration försvann tillsammans med köksinredningen som snällt fick flytta ut i garaget och har gömt sig väl tillsammans med allt annat bråte. Det positiva är att körsbärslikören har fått sällskap.

Vi har varit utan ett riktigt kök på länge och nu i helgen har vi varit helt utan kokplatta och ugn. Istället har vi haft ett inplastat rum som snarare påmint om en temporär obduktionssal än ett kök... Det har inneburit hämtmat och helfabrikat som smidigt skjutsats in i micron, men som smakat allt annat än spännande. Findus schnitzel smakar helt enkelt inte schnitzel. Ingen österrikare skulle kunna luras till att tro att denna underliga matlåda skulle vara en "redig" schnitzel.

Nu börjar jag se en ljusning. Förra veckan har världens raraste snickare jobbat häcken av sig för att få färdigt vårt fuktskadade kök, men sånt tar tid. Därför får vi snällt vänta. Förhoppningsvis ska köket vara färdigt i början av veckan, vilket förhoppningsvis ska innebära att det händer lite mer här på bloggen. Det börjar trots allt närma sig advent, och då finns det mycket spännande man kan göra i köket.

Utan kök

Jaha. Så kändes det som om världen var emot mig.

Fuktskadan under diskbänken var ett faktum och att köket skulle plockas isär var inget som kunde skjutas på framtiden. Mögel ska visst inte vara bra för hälsan, har jag hört. Därför fick jag snällt titta på när de rara hantverkarna plockade ner mitt viktiga redskap i matlagningsprojektet. Med andra ord kommer det att vara ganska lugnt på bloggen. Inte för att det har varit full fart här, men det kommer bli ännu lugnare.

Däremot har jag kommer jag att testa saker som jag pysslat med tidigare och några konsumentundersökningar. Till min stora glädje upptäckte jag nämligen att Lidl hade satsat på alpveckor. Vad det innebär kommer ni att få veta inom kort. Håll er uppdaterade!