Busen hittar du under blusen!

Om du trodde att du hittade busen bland alla de andra olydiga barnen eller kanske i näsan så har du fel. I alla fall om man rör sig i den germanska sfären. Vi snackar bröst, tuttar, rattar, kakadänger, brön, hylla... kärt barn har många namn. Ja, bröst har alltid varit i hetluften och snacket kring storlek verkar aldrig ta slut. Efter historien om de dåliga silikoninläggen från Frankrike fick brösten ännu mer tid i rampljuset. Ja, det där med storleken är en komplex fråga. Mycket vill ha mer, andra vill ha mindre och den som inte har vill ha.

Hademar vill att vi ska klämma på brösten lite mer

Många har tjänat pengar på kvinnors bröstmissnöje. I mamma och pappas bokhylla hittade jag Hexenschuss & Heiserkeit av Hademar Bankhofer, illustrerad med samma gladerotiska illustratör som tidigare böcker citerade i denna blogg. Med en god kopp kaffe sjönk jag ner i soffan för att förkovra mig i kroppens alla åkommor, funktioner och fantastiskt enkla lösningar.

Käre Hademar har samlat alla tänkbara kroppsliga problem och redogör för vilka punkter som ska masseras för att få dessa åkommor åtgärdade. Mest fascinerande är att man enligt Hademar kan öka eller minska bröstvolymen genom att dagligen massera för att antingen få större eller mindre bröst. Varför har man inte informerat damerna bättre om detta?! Ja, det kan man ju undra... eller kan det vara för att det bara är humbug? Lite smått underhållande att läsa om allt man kan åtgärda genom knådning, men jag kommer inte att redogöra var man ska massera. Jag vill inte väcka falska förhoppningar!

Zwetschken

Ja, nu har hösten kommit igång ordentligt. Det kändes som om den kom väldigt tidigt  i år och allt med hösten verkade haka på. Så gjorde även mina plommon. De blev klara rekordtidigt medan mina föräldrars plommon har mognat först nu. Det är ju faktiskt en fantastiskt trevlig höstfrukt med många trevliga användningsområden. Ett år testade jag att göra plommonmarmelad enligt ett österrikiskt recept där man skulle ha i rom för att förhöja smaken (inte ovanligt i österrikiska recept, de har en tendens att vilja peta ner rom i det mesta. Även sockerkakor). Det slutade med att jag kokade marmelad i min ensamhet och drack rom och Coca-cola. Inte en så trevlig drink på avslagen cola... I år får jag inte dricka rom... inte riktigt än, så därför har jag frusit ner plommonen i väntan på orken att göra Zwetschkenknödl.

Det får mig osökt in på ämnet tungvrickare. Ordet Zwetschken är ett bra exempel på tungvrickare. Då var det enklare på tysklektionen där man fick lära sig att Pflaume betyder plommon, men i Österrike krånglar man till det och kallar det istället för just Zwetschken. Bara för att det ska vara ännu krångligare så kan man stava det på flera olika vis. Zwetschge är också helt okej. Det upptäckte jag när jag tog hjälp av mammas Sprechen Sie Wienerisch av Peter Wehle. Vad jag även upptäckte när jag slog upp ordet Zwetschke var ordet Zwutschkerl (prova att uttala det ordet, om ni kan). Mamma kallade mig alltid Zwutschkerl som liten och jag har aldrig funderat på vad det innebär. Äntligen fick jag svaret! Zwutschkerl betyder ett litet väsen som liknar ett plommon och som man lätt känner medlidande med. Jo, jag tackar! Plommonliknande väsen...

Å andra sidan kallar jag min son för skrutt, vilket kanske inte klingar positivt i andras öron. För mig är det ett kärleksfullt begrepp och jag förstår att det är likadant med ordet Zwutschkerl för min mor.

Nu har ni fått lära er två nya ord! Ut och använd dem!

I mormors arkiv

Mormor samlade recept i sin receptbok. När mamma berättade att hon hade mormors gamla receptbok blev jag eld och lågor, för jag trodde att jag skulle få lägga mina händer på mormors egenhändigt skrivna recept. Men mormor älskade att klippa och klistra. Sidorna i mormors receptbok är fullspäckade med utklipp. Vissa dyker upp flera gånger. Här och var finns mormors vackra handstil när hon har skrivit till några recept, men dessa handskrivna recept är få.

Däremot hittade jag två fantastiskt roliga utklipp på samma sida. Rara Frau Hausers nuna har fått pryda sitt recept. Hon är inte ensam, i mormors arkiv finns det en rad recept som har fått ansikten. Österrikiska tanter med praktiskt stora glasögon. Jag kan inte låta bli att undra vad effekten av att lägga ut sin adress vid sitt recept var. Kanske damp det ner brev med långa ramsor när receptet inte höll vad det lovade, samma tidpunkt som den glasögonprydda tanten ångrade att adressen skrevs dit. Kanske ville dessa tanter, precis som jag, få respons på det de gör. De bloggade före sin tid.

Ja, själv ska jag väl inte säga något. Jag lägger ju bild på mig själv och öppnar upp ett forum som är gjort för att lämna ifrån sig kritik.

Mary Ellens insats för det österrikiska köket

Som barn fanns det två böcker som retade mitt intresse särskilt. Med skräckblandad förtjusning bläddrade jag igenom, vad jag trodde var en "vuxenbok". Att den stod helt ogenerat i bokhyllan bland alla andra böcker var något som förvånade mig. Fick jag verkligen titta i dem? Idag vet jag att det inte är vuxenböcker utan böcker fyllda med husmorstips för honom och henne. Det finns två orsaker till varför jag trodde att det handlade om erotik och dessa var följande:

1. Jag var inte särskilt duktig på att läsa... Det var ju inte därför böckerna var spännande.
2. Bilderna berättar något helt annat än innehållet.

När min tyska utvecklades förstod jag ju varför de fick stå i bokhyllan och jag förstår idag att gamla husmorstips inte tar skada av att livas upp med lite smått erotiska bilder. 1976 gav Mary Ellen ut boken Geranien & Kaffesatz och i Tyskland och Österrike njöt läsarna av Josef Blaumeisers illustrationer. Fyra år senare dök Mary Ellens Der fliegende Pfannkuchen upp och återigen var det Herr Blaumeiser som illustrerade. Underrubriken till båda böckerna var "999 praktiska och ovanliga hushållstips för honom & henne" (fritt översatt) och kanske tänkte Herr Blaumeiser hur fasen man skulle få dagens man att intressera sig för hushållstips. Svaret var följande bilder (plus många fler).

Min far inspirerades inte, men själv tycker jag att böckerna är ganska charmiga och kan faktiskt komma till stor nytta!

Visste du att man kan blanda ihop 250 gram rumstempererat smör och en kopp kondenserad mjölk och lägga det i en form, som du fryser, för att få en magrare variant av smör. Kanske det är bättre än margarin som många gånger innehåller palmolja... Tack Mary! (tips taget från Geranien & Kaffeesatz)

Ett mindre tilltalande tips är att gno salladsskålen med en delad vitlöksklyfta innan man lägger i salladen. Som Mary själv säger "en gnutta vitlök är delikat" (fritt översatt från Mary Ellens Der fliegende Pfannkuchen). Vitlök är gott men, inte till allt. Seriöst, Mary!

Vid festliga stunder tipsar Mary Ellen att man kan lägga stearinljus i saltvatten, som man sedan ställer i kylen. Har man gjort det ska ljusen inte droppa när man tänder dem (självklart när man har tagit upp dem ur vattnet. Det är ju inte alltid man har köpt droppfria stearinljus och ärligt talat så brukar de vara ganska dyra. Danke Mary!

Ett lite mer omständigt förslag som Mary presenterar är att man kan smörja ostens snittyta (med smör) för att förhindra att osten torkar. Hm? Jag tänker att det måste finnas smidigare sätt och mycket riktigt. Mary skriver att man å andra sidan lika gärna kan använda sig av plastfolie. Japp. Smidigare, Mary!

Hörrni! Böckerna finns fortfarande att köpa på Amazon. Köp och njut!

Ur mor Juttas arkiv

Jag vet att jag alla redan har en trogen liten fanclub trots att jag bara bloggat i tre dagar. Min familj följer detta projekt med spänning. Vill jag hoppas. Mamma var snabb med att meddela att hennes lilla arkiv var öppet för mig och därför begav jag mig till föräldrahemmet för att rota fram ett par riktiga skatter ur hennes gömmor.


I en ziploc-påse hittade jag boken som mamma sa att jag skulle vara mycket rädd om. När jag halade fram boken ur den förslutningsbara påsen förstod jag också varför. Påsen höll ihop sidorna, så det var med stor försiktighet som jag bläddrade igenom denna rara lilla bok vars första upplaga publicerades 1947. Mammas kopia av Mein Erstes Kochbuch av Müller & Walser är från 1948. Boken är betydligt äldre än mor Jutta. Mammas hemkunskapsbok. Det är grejer det.  I min hemkunskapsbok har man satsat mer på att vara politiskt korrekt, medan man här vräker på med inpräntade könsroller.

"Winke für die Hausfrau" (Vinkar till husfrun). Ja, vad kan man säga? Mannen ska i alla fall inte behöva oroa sig över saker som att äppelskal faktiskt kan torkas och förtäras som te. Det får vi damer ha i åtanke! Efter bilden som följer förstår jag varför det är just vi damer som ska fundera på detta. 

       

Denna rara lilla sida förklarar hur vi kvinnor bäst skickar ut en inbjudan till fika. Man är noga med att förklara att dessa sammankomster passar väninnor, äldre damer eller barnevents bäst. För att förtydliga vad en fikastund egentligen går ut på har man även idéer på hur det ska dukas (färgglatt) för att öka trevnaden. Visste ni att ett runt bord ökar trivseln vid en fikastund? Det har de ju alldeles rätt i! Tänk på detta när ni slungar iväg ett sms om fika nästa gång!




Boken innehöll självklart inte enbart förhållningsregler, husmorstips och annan intressant fakta utan även en uppsjö av recept. När jag bläddrade igenom boken märkte jag att mamma förmodligen använt boken flitigt. Rätter som jag ätit som barn haglade tätt och jag börjar få en aning om var jag ska börja. Den vardagliga rätten Ungarisches Kraut kommer att passa bra till den stundande hösten, likaså Rindgulasch. På mackan kommer vi att bre Liptauer och till efterrätt ska det mumsas Zwetschkenknödeln. Ni som läser detta kanske tänker att det inte är kul att läsa svåruttalade rätter, men jag kan lugna er. Rätterna kommer att förklaras, lagas, förtäras och utvärderas. Allt inom sin tid.